Mina upplevelser på SIRA-skolan i Jeriko

Jag heter Ayda Al-Ghouj och är 23 år. Jag studerar specialpedagogik på universitetet och gör nu praktik för andra gången på SIRA-skolan i Jeriko. Jag är gift och har en ett-årig dotter, som heter Julia. Något som gör mig glad är när jag kan få hjälpa andra människor såväl äldre som yngre.

Om någon frågar mig varför jag har valt att studera specialpedagogik så beror det på min mamma. Hon var vid god hälsa men blev sjuk och förlorade sin rörelseförmåga. Hon är orsaken till mitt studieval.

Studier inom specialpedagogik är fulla av att visa och ge medmänsklighet. Min kärlek till specialpedagogik har ökat sedan jag fått möjlighet till praktik på SIRA-skolan i Jeriko.

Jag har fått tillfälle att utveckla mina färdigheter och upptäcka mina styrkor.

Att få vara på SIRA-skolan har gett mig en tillhörighet och ett ansvar.

Jag skulle vilja påstå att SIRA-skolan har påverkat mig till att bli en mer kärleksfull person. Det som berör mig mest är när jag ser ett leende hos ett barn som får syn på mig eller när jag ser ett leende hos min rektor Salwa. Hon uppmuntrar mig hela tiden och jag är så tacksam över att jag får praktisera på SIRA-skolan och få en möjlighet att utvecklas.

Text: Ayda Al-Ghouj

Foto: Salwa Shareef

Översättning: Ingegerd Frick

Tillsammans kan vi!

Lana Shawa är sekreterare och lärarassistent på SIRA-skolan i Jeriko sedan 2016. Här ger hon en inblick i vad skolan kan betyda för en familj.

Jag har noterat att det inte är ovanligt att flera elever kommer från samma familjer så jag har tänkt att inlärningssvårigheter kanske är ärftligt.

2017 började Habiballah, äldste sonen i sin familj, på SIRA-skolan eftersom man upptäckte att han hade svårigheter med att lära sig läsa. Genom samarbete mellan skolpersonal och föräldrar kunde han snart komma över sina svårigheter och lyckades väl i sitt skolarbete.

Därefter insåg föräldrarna att deras tre yngsta barn hade samma problem men på olika nivåer. De började därför också på SIRA-skolan. Habiballah, Omar och Celine kunde efter en tid på SIRA-skolan återgå till den reguljära skolan. Tack vare undervisningen de fick på SIRA-skolan klarar de nu utan problem att hänga med i den vanliga skolan. Deras yngste son Mohammed går fortfarande på SIRA-skolan i klass 1 men vi hoppas att han ska kunna återgå till den reguljära skolan.

Barnens mamma konstaterar att SIRA-skolan varit nödvändig för sönernas utveckling. Hon säger lite skämtsamt att hon önskar sig fler barn så att hon kan skicka också dem till SIRA-skolan.

                Text: Lana Shawa

Översättning: Ingegerd Frick

SIRA på MR-dagarna

Under tre intensiva dagar i november delade SIRA informationsdisk med Equmeniakyrkan under MR-dagarna i Helsingborg (MR = mänskliga rättigheter).

Temat detta år var utbildning. Thomas Nilsson och Annika Eclund höll ett seminarium med bilder och filmer.

I montern mötte vi besökare och deltagare från en mängd organisationer i Sverige och Norden. Vi informerade om läget på Västbanken och hur skolorna hanterar den svåra situationen. Många uttryckte stor uppskattning för SIRA:s arbete mitt i det konfliktdrabbade området. Gymnasieelever tog del av infomaterial för redovisningar av studiebesök. Vi sålde även hantverk från Betlehem.

På bilden syns Thomas Nilsson, Annika Eclund, Anna Carin Persson Stenbeck och Nils-Olof Tägt.

Text: Nils-Olof Tägt

Reprisen stöder SIRA

För fem år sedan öppnade Reprisen Second Hand i Abrahamsbergskyrkan Bromma. Idén var att skapa en social plattform, få folk att börja tänka på en hållbar vardag och få lite i kassan till förmån för några projekt som församlingen ville engagera sig i.

Snart stod det klart att SIRA-skolorna, till vilka många församlingsmedlemmar redan var månadsgivare, skulle få en dagskassa per termin.

Idag har verksamheten vuxit och många samarbetspartners har kommit till. Reprisen har öppet på lördagar under fem timmar och besöks då av över 400 personer som handlar, fikar och umgås.

Hanz Linderyd

Skolarbetet pågår – trots allt

Salwa Shareef, rektor på SIRA -skolan i Jeriko, berättar om skolundervisningen under den nyligen uppblossade konflikten.

Alla känner att de är i fara även om de befinner sig en bit ifrån stridigheterna. Ingen vet när eller om de kommer att bli direkt involverade. Vi ber till Gud om beskydd, säger Salwa och vi gör allt vi kan för att hantera situationen. Flera föräldramöten har arrangerats och krisplaner har upprättats.

Alla är påverkade psykiskt och vi lever under press och spänning. Den pågående situationen påverkar eleverna, deras familjer och personalen. Eleverna ser på nyhetssändningar och upplever nattliga räder i närområdet, främst i flyktinglägren.

Många av elevernas föräldrar, som har arbete i Israel, har dessutom förlorat sina inkomster.

Skolarbetet pågår trots allt. I skolan får eleverna tillfälle att berätta om och bearbeta sina upplevelser och sin rädsla. De får undervisning och de kan leka. Under dagtid är det oftast möjligt att ta sig till skolan. Endast ett fåtal dagar har skolan varit stängd på order av Utbildningsdepartementet.  Dessa dagar har vi arrangerat distansundervisning. Personalen har utarbetat en krisplan för att kunna hålla igång undervisningen vid sådana tillfällen.

Översättning och sammanfattning: Ingegerd Frick